Alla inlägg under juli 2013

Att stanna i smärta

Kommentera

Av Felicia - 16 juli 2013 20:49

Jag stannar i den.

I smärtan.

I mörkret.

I allt det som ännu inte har ett slut.

I allt det som ännu inte börjat.

I skuggorna, i ljuset.

Med dig.

Men framför allt med mig själv.

Att vandra i cirklar, att öppna dörrar som endast leder till nya, att fly in i mörkret för att jagas av ljus.

Att söka ljus men jagas av skuggor.

För att fly ensamhet men aldrig vara omgiven av något annat än smärta.

För att söka sig till det egna, men aldrig få vara ifred.

Jag vet inte hur jag ska komma härifrån, för jag vet inte vart jag är.

Jag vet inte vart jag ska och jag vet inte hur jag tar mig dit.

Jag vet bara att jag stannar i smärtan.

Den som aldrig släpper taget, den som äter mig inifrån men som hela tiden ger mig näring.

Den som får mig att sitta här, i fönstret.

Men natten framför mig och dina ord i ryggen.

Tystnad bakom mig.

Jag blickar ner, men ser bara mörker, den dunkla sommarnatten som viskar i mitt öra.

Löften, tidlöshet och stillhet.

Att falla i ett mörker men med ett kaos inuti, tusentals färger i lika många skepnader.

Min enda hand på fönsterbläcket, lika blek som färgen på mina kinder.

Jag lutar mig framåt, känner den friska lukten av nattens blommor, hör det dova sorlet från staden långt därifrån.

Det är högt.

Jag vänder blicken uppåt, men möts av samma mörker.

Överallt ser jag detta mörker, detta dunkla svarta.

Som att se in i sig själv.

Djupt.

Evigt.

Jag sluter ögonen.

Mörker.

Dina ord, ekar.

Klöser, biter och släpper inte taget.

Äter sig in, etsar sig fast.

Kaos.

Stillhet.

Mörker.

Min långa klänning fladdrar till, jag öppnar ögonen.

Det vita, i kontrast till natten.

Smärtan.

Jag stannar i den.

Jag förenas med den.

Jag andas in, andas ut.

Jag faller.

Allmänt

Dela · Kommentera

Tidigare månad - Senare månad

FeliciasNoveller

Att stanna i smärta

Presentation

Omröstning

Fråga mig

Kalender

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik